För kanske första gången så är det faktiskt sant!
Jag är inte så mycket sjuk alls längre, så nu känns allt bra. Det känns som att jag faktiskt kan ta tag i mig själv nu, lämna allt skit bakom mig och faktiskt leva.
Idag blev det till att åka till Loni(hästen) och jag drog även med mig Emelie dit! Kul att ses igen efter ganska lång tid, igen.. Men en lugn ridtur och friska luften var nog precis vad jag behövde. Uppfriskande.
Om några timmar ska jag möta upp Camilla och Mikaela, det väntas bio. Äntligen efter mycket strul hit och dit ska vi se filmen, sisådär sjuttifem år efter alla andra ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar