onsdag 3 februari 2010

And it was all yellow

Har precis pratat med mormor i telefon. Jag känner sånt lugn av att prata med henne och det är så skönt att jag nu nästan sitter och gråter för att jag slängdes tillbaka till verkligheten när jag la på. Det är så himla tråkigt att de bor en timme bort, det går ju inte direkt att bara åka dit lite spontant sådär. De har ju min lilla kisse just nu också som jag hörde mjaua i bakgrunden, usch så jobbigt. Jag började faktiskt fundera på om man skulle åka dit på sportlovet och stanna där ett tag? Det skulle vara så himla skönt att komma bort och det där är väl mitt enda alternativ nu. Tänk vad skönt att bara vara hela dagarna och äta massa mums, fika och ännu lite mera fika. Gå runt i den lilla staden och bara se sig om. koppla av helt och hållet. Jag får väl se hur det blir med saken, det finns i alla fall i tankarna. I sommar ska vi i alla fall förhoppningsvis åka till värmland och släkten som jag faktiskt aldrig träffat förr. Tydligen såg vissa sysslingar som jag knappt vet vilka de är väldigt mycket fram emot det efter allt mormor berättat. Vad katten har hon sagt? vad har jag inte att leva upp till nu mormor..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar