Gaah smockmätt. Besök hos mormor och morfar slutar alltid med att man är uppsvälld till max. I bilen påväg hem blir det alltid en diskussion om vi ska äta någon middag eller inte, jag röstar alltid för nej för inte är jag hungrig inte. Känns som jag nyss ätit ett helt berg.
~ Med oss hem fick vi såklart också min älskade lilla misse! Äntligen! Han har vart där i lite mer än två månader nu, det är så lång tid att jag nu när han är hemma igen blir rädd när jag ser något svart röra sig längs golvet. Bananas. Men han känner i alla fall fortfarande igen mig :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar